En ny omgång har börjat idag. Det innebär nya möjligheter att vinna men har också inneburit två nya zoner, varav en är önskad av mig: Skälbyzone, men även Neutralizermedaljen för att jag tog 20 neutrala zoner inom fem timmar.
Livet i turfstaden Kalmar är härligt!!
Idag klockan 12 började en ny omgång. I förra omgången slutade jag på 19:e plats i Sverige och 2:a plats i Kalmar. Fredrick vann tyvärr omgången med ynka 4500 poäng... Trist... Jag hade haft chansen att plocka hem första platsen i Kalmar om jag hade lagt manken till men på bekostnad av familjefriden... Det går inte...
Även om Turf är roligt så går familjen först... Sådan turfare är jag.
Så löd innehållet i det sms jag fick av Fredrick vid kvart över sju ikväll. Jag ringde honom en stund senare bara för att stämma av så han inte var sur eller så men han hade tagit det som jag hoppades, med glimten i ögat som en riktigt turfare.
Jag berättade för honom att om han är riktigt duktig kan han få någon ledtråd till var nyckeln ligger, han blev bara mer taggad.
Kriget har nått en helt ny nivå, han har nu lovat att jag inte ska vinna en ända gång i år... Vi får väl se hur det blir med det...
Hänglåset är på plats med ett meddelande:
-Ta alla zoner för att få nyckeln
Nu är det bara dagar kvar på denna månads turfomgång.
På en månad har jag ökat min blocktid från 10 minuter till 40 minuter, bara det är en stor bedrift. Det är inte längre lika lätt för Fredrick att ta zonerna och det är en nagel i ögat på honom.
Jag har funderat på att ‘tagga‘ hans cykel, hänga ett hänglås någonstans så han varje gång som han ska cykla påminns om mig, givetvis ska jag inte låsa fast den utan bara irritetera honom lite ;-)
7000 poäng skiljer mig från att vinna regionen med bara tre och en halv dag kvar... Den som lever får se hur det slutar...
Idag har det tillkommit fyra nya zoner i Kalmar, två av dem har jag föreslagit. Kul att utvecklarna lyssnade på mig :-)
Igår gjorde jag ett ryck igen för att hålla min hemstad. Jag åkte runt och tog mina zoner då jag plötsligt såg Fredrick gå online och börja ta tillbaka zonerna. I samma ögonblick bestämde jag mig för att denna strid inte av några omständigheter ska förloras.
Jag åkte hem för att ladda batteriet och begav mig vid 22-tiden ut igen.
Regnet började omedelbart men det drabbade i det läget inte mig som satt skyddad i bilen.
Då jag tog första zonen i stan så befann sig Fredrick vid den nordligaste zonen.
Jag arbetade mig söderut med avsikten att Fredrick, som cyklade, skulle få så mycket motion som möjligt.
Då han efter 30 minuter nått de södra zonerna var jag på plats i de norra zonerna och tog tillbaka dem.
Vid det här laget öste regnet ner och inte ens den korta stund det tog att springa från bilen till zonen och tillbaka till bilen igen gjorde det möjligt att förbli torr.
Jag fick då ett meddelade från Fredrick att han avbryter på grund av vädret... Dålig undanflykt tycker jag men det innebar att jag hade stan för mig själv.
Jag kunde nu sänka tempot en aning och ta tillbaka mina zoner.
Vid 00:30 började jag köra hemåt, trött och genomblöt men nöjd över att slaget var vunnet.
På lördagsförmiddagen får jag det bekräftat från min rival också, han erkänner sig besegrad.
Jag är mycket nöjd!
Fredrick fann sig inte i att vara av med alla zoner jag tog på torsdagskvällen, han tog under natten mellan torsdagen och fredagen tillbaka alla centrala zoner samt de södra zonerna som låg närmast där han bor.
Tyvärr fick jag, på grund av lathet, låta honom behålla dem ett par dygn innan jag, som en blixt, slog ner hårt och snabbt.
Tio i tolv på natten mot söndagen begav jag mig ut för att ta tillbaka det som tillhör mig.
Kriget började vid Esplanad varefter jag snabbt avancerade till Margareta via KingSquare.
Medan mätaren räknade ner för zonövertagningen såg jag en röd gubbe förflytta sig mot mig på kartan och några sekunder senare höra någon skrika:
-Rör inte min zon!
Jag tittade upp och såg ångloket (Fredrick) komma springande mot mig. Armarna rörde sig rytmiskt, likt balkarna som förbinder hjulen på ett ånglok och ansiktet illrött likt en ångpanna på väg att explodera.
Leendet hittade snabbt vägen till mina läppar och jag frågade om han på allvar trodde att hans taktik skulle hjälpa? Det fungerade inte på rookien Mugginator så varför skulle han ha bättre lycka med mig?
Jag måste ändå säga att det var imponerande att han hann ta sig de femhundra meter som det trots allt är mellan hans lägenhet och zonen innan jag hunnit ta den. Det kanske skulle vara en idé på vidareutveckling av turf: Om ägaren av en zon kan hinna till zonen innan motståndaren har hunnit ta den men ändå börjat övertagandet borde den bli blockad igen.
Då han väl insett att jag inte tänkt avbryta saktar han in och promenerar sista biten mot mig. Det visade sig att jag hade fått honom att avbryta en pågående FIFA-match mot Saidfun, en turfare i Norrköping, som även var med på högtalarsamtal i Fredricks telefon. Efter en pratstund på 20 minuter åkte jag vidare och var då ännu mer övertygad om att Fredrick är en trevlig och rolig kille. Vid zonen i Kalmarsundsparken passade jag på att ta ett kort ut mot Öland på månen som speglade sig i vattnet. Det är inte bara kul och intressat att turfa, det kan vara vackert också.
Hemkommen från Karlskrona och med Kalmars krona i sikte gav jag mig åter ut till de krigshärjade zonerna i min hemmastad.
Hela kalmar var i mina fienders ägor, det var mycket som var tvunget att göras för att jag skulle kunna hävda att jag tillhör toppskiktet här.
En ny krigsherre (Mugginator) försökte ta mark och en gammal räv (Fredrick) ställde till med så mycket oreda som möjligt under min nästan veckolånga vistelse i Torsås.
Efter två timmars turfande och en konfrontation med Fredrick på KingSquare Var alla utom två zoner mina.
Med ett leende på läpparna och tre kronor på huvudet (region lord i Kalmar, Karlskrona och Nybro) styrde jag åter kosan hemåt, nöjd och belåten.
I torsdags var jag nere i Karlskrona för att besiktiga bilen. Det var ett ypperligt tillfälle att komma ett steg närmare pentacity medaljen så nu har jag bara en region kvar att besöka innan den är min.
Med en trött familj i baksätet och med regnet tungt fallande från himlen lyckades jag ändå få till en timmes turfande och även regionkronan i Karlskrona.
Jag har aldrig tidigare besökt några sevärdigheter där men denna gång fick jag se både kyrkan, örlogsbasen och ubåten Hajen, det var betydligt intressantare än 007zone i Nybro.
Jag har börjat min semester med att vara husvakt i Torsås. Det har inneburit att Kalmar har fallit i min ärkefiende, Fredricks, ägor. Till råga på allt har Boris varit och rört runt i grytan också vilket har gjort att Fredrick har fått många extra takeovers... Illa...
Nu är jag i Karlskrona och planerar att plocka igen lite poäng och zoner som är svåråtkomliga för honom
Så, då var jag kung i Kalmar igen... På riktigt... Både zonmässigt och poängmässigt ligger jag nu etta i regionen.
Fredrick har lyst med sin frånvaro hela veckan, bra för min placering på topplistan i Kalmar men dåligt för min placering på Sverigelistan.
För att kunna nå toppen krävs det seriösa motståndare som inte lägger all sin tid på att bygga ett hus och det saknas tydligen i Kalmar... Eller hur Fredrick?
I brist på lättillgängliga zoner i Kalmar fick jag efter jobbet styra kosan mot Nybro och 007Zone...
Det var utan tvekan den tråkigaste och mest värdelösa zonen jag tagit hittills, det är ytterst tveksamt om jag kommer att ta den igen om jag inte har något ärende i närheten...
Nåja, jag fick i alla fall 170 + 50 poäng för den och ytterligare 2 poäng per timme så helt lottlös gick jag ju inte därifrån.
